sportnorden

Det var inge vidare förutsättningar vid start, ca 10 grader och regnit. Men därefter började det faktiskt riktigt bra, men bara i 2 mil, vi låg i en liten klunga och hade riktigt bra tempo när det vurpades i klungan, själv klarade jag mig med minsta marginal, fick en cyklist på sidan som slet upp skoskyddet och cykelväskan åkte all värdens väg, var även tvungen att stanna då växlarna hoppade fel när de slog i mig.

Men tur dock att man klarade sig, åkte tilbaka någon kilometer för att försöka hitta min väska med all slang, tigerbalsam för knäna och verktygen låg, men förgäves i bäcksvarta Motala. Så lite skärrade for vi vidare i ett lite lungnare tempo.

Runt Jönköping började mina knän redan att krongla, så under 12 timmar kändes som en utopi då, och värre skuller det bli.

Med ca 10 mil kvar var knäna helt borta kunde inte stå och ta i eller trycka på i pedalerna, så målet då blev att inte bryta, fick ha som mål att ta sig till stoppen.

Men i alla fall så kom man tillslut i mål, ca 2 timmar och 30 minuter senare än beräknat, men inte mycket att göra när kroppen inte håller "Jävla knän".

Nu sitter man här ett par veckor senare och har fortfarande problem med ena knät och baksidan av knä/lår.

Nu börjar i stället kampen om 90 kilos vikten i bänkpress, har som bäst tagit 80, men målet till jul är 90, så nu gäller det att ligga i, har ju tappat en del styrka före och under vättern.

Forza Milan

Signerat Jimbo